När äter du det efterlängtade julbordet? Före eller efter Kalle Anka? Och julgröten, före eller efter Karl-Bertil Jonsson?
Ja, julen är mat varesig vi vill eller inte, och det har väl förankrade rötter hos oss. Faktiskt ända tillbaka till vikingarnas midvinterblot, påstår en del. En del av den mat vi ställer fram på julbordet idag lever kvar ända sedan dess, till exempel grisen.
Under hednatiden tog man vara på grisens alla delar, och ända in på 1900-talet har ju både grisfötter och grishuvud synts på våra julbord. Sylta och julkorv är också väldigt gammal tradition, såsom även lutfisk och gröt. Dopp i grytan är också en gammal tradition.
På 1700-talet brukade inte allmogen duka upp skinka på sina julbord, utan sparade den till ett finare tillfälle. Däremot kunde man då få skinka hos rikare familjer.
I början av 1900-talet tillkom tillbehör som ägg, fisk och rödbetor.
Så sent som på 1970-talet vandrade köttbullarna, prinskorven och Janssons frestelse in i våra julhem, och idag kan man nästan inte tänka sig ett julbord utan detta. Det var egentligen mer av vårt svenska smörgåsbord som fick ta plats.
Runt om i landet har man förstås alltid haft egna specialiteter i alla år. Man har serverat det som finns att tillgå. Så ett öländskt julbord bjuder säkerligen på ål i olika former, kanske kroppkakor och till och med bruna bönor?
Ha nu en riktigt God Jul
och njut av allt gott som bjuds!