Nu är det hög tid att skaffa en välväxt och fin julgran. Som helst inte barrar.
Men hur har julgranen egentligen sett ut genom tiden? Hur kom den in i våra hus?
Våra så kallade Julruskor var troligen ett skydd mot onda makter under midvintermörkret. De barkades nerifrån så att endast de översta grenarna blev kvar. Julruskorna placerades på gårdstun, på gårdens taknock eller gavel, på en högre stång eller en på vardera sida om ytterdörren. De överblivna grenarna lades ofta som dörrmatta utanför ytterdörren – och denna sistnämnda sed lever kvar än idag.
På 1400-talet tog tyskarna in sin allra första gran inomhus. Den första inomhusgranen i Sverige dök upp 1741, men först omkring år 1900 hade granen trängt undan träprydnader och utomhusgranar även ute i stugorna.
Äldre tiders granar var små. De stod i kruka ofta på bord och dekorerades med levande ljus, frukt, konfekt och sedan halmslöjd. Det var vanligt att just äpplen användes som tyngd på granens grenar för att få ljusen att sitta mer lodrätt.
Från och med omkring 1880 fanns julgransdekorationer att köpa i affär. År 1900 blev det populärt med svenska flaggirlander. Riktiga klassiker i granen är smällkarameller och julhjärtan av glanspapper samt spritsade pepparkakor.