UPPDATERAD — ÅTERIGEN!
Även denna helg (6–7 februari) har Storgrop varit centrum för nöje i byn. Även under torsdags- och fredagseftermiddagen före helgen kom här olika gäng och roade sig. Så skridskoföret håller i sig. Kul tycker vi!
Dock har det fallit en del snö sedan förra helgen, men då och då drar någon frusen förälder ett tag med skyffeln – och utökar åkytan en bit.
Igår, den siste januari, kom ytterligare en fantastisk dag för alla grillåkare. Även denna gång inföll dagen på en söndag då de flesta människor är lediga och fria. I veckan var det töväder någon dag och då bildades ett decimetertjockt lager likt halvsmält isglass på Storgrop. Men när det sedan frös på igen skapades den mest fantastiska skridskois, utan knottror och utan att behöva skotta en endaste centimeter.
En bonde i byn tog sin traktor och körde hit de målburar som stått undanställda ett tag. Det tror jag uppskattades mycket!
Mellan elva och femtontiden var här omkring tio både mindre och lite större barn med sina föräldrar, somliga även med mor- eller farföräldrar. Då tändes grillen upp i närheten och det åts korv och dracks choklad så det stod härliga till.
Senare på eftermiddagen dök ytterligare skridskosugna upp och tog några varv till skymningen föll över Storgrop.
Tänk vad den lilla ”pölen” kan glädja både stora och små.
I söndags (17 januari) kom så det perfekta skridskoföret. Tio minusgrader och strålande solsken. Och bara någon decimeter snö på Storgrop. Somliga passade på att premiäråka medan andra tog upp en tradition ute på isen. Underbart!
Idag visar dock termometern nära plusgrader, så isen är kanske inte att lite på just nu – men vintern är förhoppningsvis inte över ännu…
Idag är Storgrop i Södvik helt fylld med vatten för första gången på länge. I morse låg också en tunn skärva med is på ytan. Så förhoppningsvis kanske, kanske får vi ta fram skridskorna såhär i början av året.
Storgrop 1959. Bilden föreställer en del av de barn som växte upp i Södvik på 50-talet. Från vänster Kent och Lotta Andersson, Pelle Crantz och Kjell Erlandsson. Bilden sändes in till oss av Pelle Crantz.
När vi ändå är inne på snörika och/eller kalla vintrar kanske en bild på ”Himmelsberget i Södvik” på 1920-talet (cirka hundra år sedan) kan passa i sammanhanget.
Kälkbacken är alltså den skyhöga backen från dåvarande landsvägen och ned på nuvarande Smedjegatan. I bakgrunden Johan Nilssons bostad med gaveln mot vägen. Byns alla ungar verkar ha samlats här för lite skoj.