Reflektioner efter tidsresan – i skolan

Catrine Nilsson, förstelärare på Åkerboskolan
undervisar i svenska och samhällsorienterande ämnen åk 6-9:
”Möjligheten att få göra en tidsresa i sin närmiljö ger eleverna viktiga insikter och kunskaper om likheter och skillnader mellan då och nu. Men det är inte alltid självklart för eleverna att de “lärt” sig något genom tidsresan. Därför är det av stor vikt att det sker ett efterarbete när vi sedan är tillbaka i skolan igen. Min roll blir att lyfta det eleverna praktiskt fått göra till en högre nivå genom att till exempel uppmärksamma och peka på olika perspektiv. Att ha gjort något tillsammans innebär också att vi delar en gemensam erfarenhet som vi kan återkomma till och koppla nya arbetsområden och frågor till.
I efterarbetet med eleverna fick de reflektera över dagen i Södvik, vad de hade fått göra och vilka likheter/skillnader de uppfattade mellan nu 2016 och då 1906. De fick också fundera över om de saknat något under dagen, om något kunnat göras annorlunda.”

tidsresa1906-17Elevernas reflektioner:

“Då 1906 använde man sig mycket av hantverk och man tjänade inte så mycket. Man fick slita hårt och kvinnorna som jobbade hårt fick inte något beröm utan fick bara slava och hämta saker åt männen. Man fick tillverka mycket av sina egna saker man använder och det tar länge att resa dit man vill.”


“Jag har lärt mig att man kan göra falu rödfärg. Man har inte så mycket kött. Man importerade rulltårta ifrån Amerika. Man gjorde korv av tarmar från grisar. I Amerika så ville man ha svenskar till att hugga skog och man fick 70kr i lön där. Det är ganska bra.”


“Nu: Du går till jobbet för att tjäna dina pengar och sedan köpa din uppskurna korv. Då: Du skär upp din korv som du har förpackat efter att ha styckat upp grisen som du har dödat som är fet eftersom den fick spannmålet som du själv har odlat.
År 1906 var det vi som utvandrade till Amerika. Vi blev väl bemötta där för 100 år sedan. Amerikanarna var glada att vi kom till Amerika. Idag är det inte längre vi (svenskarna) som utvandrar. Det är vi som tar emot, men samhället ser annorlunda ut. De som kommer till Sverige idag blir inte lika mycket uppskattade.”


”Livet var tufft på den tiden. Man tjänade som dräng 70 kr per år och som piga 50 kr per år” Så tänkte jag först när jag hörde detta. Jag hade aldrig velat leva då, men när jag fick prova på att leva då så undrar jag om det verkligen var sämre då. Man hade vänner och gemenskap hela tiden. Man rörde på sig och satt inte stilla hela tiden. Man jobbade visserligen mer men jobbet var nog mer ett nöje även fast man slet hårt. Man kunde sitta och prata och hade det trevligt.
Idag stressar vi iväg till ett kontor, sitter där i 7 timmar, sedan så åker vi hem och då är det dessutom jobb hemma. Jag tror inte det är så mycket bättre. Man levde i stunden och njöt av livet då. Idag är man så uppkopplad med allting t.ex “Du får cancer av kött” “Ät bara frukt och du kommer bli jättesmal” “Sluta äta kött och mejeriprodukter. Bli vegan”. På den tiden så levde man bara i nuet. Man åt den mat som fanns och blev inte överviktiga och sjuka för de levde sunt och rörde på sig.
Det som var dåligt var att det var väldigt ojämställt mellan kvinnor och män. En piga fick 50 kr i årslön och en dräng fick 70 kr. Gjorde en kille något bra så blev han hyllad medan om en tjej gjorde något bra så hände det inte så mycket mer. Kvinnor fick ingen rösträtt och de blev bortgifta. De fick inte bestämma över sig själva. Det var mannen som bestämde i hemmet.”


“I denna tidsresan så hette jag Elsa. Jag har lärt mig mer om skillnaden från då och nu. Det var kul att göra mat så som dom gjorde år 1906. Och man fick mer känsla när man fick ha sådana kläder som dom hade på den tiden. Jag lärde mig också hur dom levde och hur fattiga vissa kunde vara. Att man kanske t.ex. tjänade 50 kronor per år och att man verkligen fick snåla med pengarna.
Jag har också lärt mig hur man gör smör och hur man malde kaffe på den tiden, det var kul.
Jag fick hämta mat och dryck till Per-August, och när alla killarna hade arbetat i några timmar var det dags för mat som vi hade lagat och det var en soppa med potatis, morötter och lök och sen fick man stekt sill till det. Killarna fick tvätta händerna i en balja med vatten och såpa och jag fick stå med en handduk så att dom kunde torka sig innan dom tog mat. Men jag tyckte denna dagen var riktigt kul och lärorik.”


“Det var mycket roligt att vara där och det var mycket lärorikt. Jag lärde mig: Vad man åt på den tiden, vilka kläder man hade, om Amerika på den tiden, alla nyheter, uppfinningar, hur man levde, bodde, hur det kunde se ut för både rika och fattiga. Jag lärde mig också en del praktiska saker som till exempel vilka verktyg man använde på den tiden samt hur man kunde göra egna verktyg.
Det var en sak jag saknade eftersom jag redan provat på det mesta jag fick göra, som att skala potatis och hacka grönsaker. Jag hade velat lära mig hur man gjorde färg och hur man gjorde rep. Det var lite synd att man inte hann pröva allt. Jag tror det hade varit lättare att få rätt inlevelse då.
Men det var ändå en rätt spännande och rolig upplevelse och det är ju klart att det går att läsa om 1900-talet eller googla på det men det är en helt annan sak att få uppleva det själv.”


“Jag lärde mig hur en harv ser ut och hur man stekte sill. Det fanns inga djur där som det antagligen hade funnits där 1906. Att vi skulle ha provat att köra med harven och kratta med krattorna som vi gjorde. Jag tycker att vi skulle ha haft byxor från den tiden också.”


“Jag har lärt mig att man tjänade väldigt lite och att det var ett tufft liv att göra allt livsmedel själv. Det var ingen stor harv och att dem hade små redskap då men dem hade inte lika mycket jord som bönderna har idag. Harven var inte gjord av järn då. Den var gjord av trä och att räfsorna var också gjorda av trä. Då fick man tälja pinnar till både harven och räfsan.
När gårdskarlen blev gammal och gårdskarlen hade en son så fick sonen ta över de tunga arbetena efter gårdskarlen. Då fick han ta de lätta jobben för då var ofta gårdskarlen sliten och lite slut och fick då ta det lite lugnt med lätta arbeten.”


“Jag har lärt mig att tjejerna inte fick göra något annat än att stå i köket, medan killarna fick göra mycket mer än tjejerna till exempel såga, måla och tälja. Det är stor skillnad mellan då och nu, man var mer sociala med varandra då. Det finns inte bara dåliga saker med 1906. Det som var bra med 1906 var att man fick göra saker. Man hade alltid något att göra. Man var ute mer och mer sociala med varandra. Men det finns dåliga saker också som att att det inte fanns mobil så att man kunde ringa om man vill någon något eller behövde hjälp. Det fanns inte lika mycket medicin mot sjukdomar som det gör nu, men det fanns en del.”


“Det jag har lärt mig på tidresan:
• att drängar tjänade 70kr om året och pigor tjänade 50kr om året.
• att man var vuxen när man var 14.
• att det var kvinnorna som mjölkade, matade djuren och lagade mat. Männen jobbade på åkrarna, gödslade i ladugården, högg ved, målade och byggde.
Varför fanns det inga djur på gården som till exempel kor, grisar, höns  och får?
• att killarna hade på sig en skjorta, väst och en keps som var fluffig och byxor.
•  att tjejerna hade på sig en skjorta, förkläde och en klänning och en duk på huvudet
• att det inte var så mycket skog på Öland och det mesta trät kom med tåget från Böda skogen.”


“Jag har lärt mig på tidsresan att…
• Det fanns nästan inga maskiner, man gjorde allt för hand.
• Det fanns inte mycket skog så man fick ta vara på träet
• Man tjänade inte mycket pengar om man var dräng. På ett år fick en manlig dräng runt 70 kr och en kvinnlig dräng 50 kr.
• Om man hade tur så flyttade man till Amerika och tjänade massor med pengar och sen flyttade man tillbaka till Sverige och köpte sig en gård. Men om man hade otur så kunde man på något sätt förlora alla pengar och komma tillbaka till Sverige med mindre pengar än man hade när man flyttade ditt.
• Det var mest kvinnorna som gjorde maten och männen som gjorde det hårda jobbet
• Männen hade mest på sig skjorta och väst och en keps medan kvinnorna hade skjorta och klänning eller kjol och ett förkläde.
• På den tiden räknades man som vuxen vi 14 års ålder.
• Man hade mer kommunikation på den tiden eftersom det inte fanns några datorer eller mobiler. Man pratade mer med varandra istället för att smsa med varandra.”


“DÅ 1906
Jag har lärt mig att man fick göra färg själv genom att koka upp vatten med olika ämnen. Nu så kan man bara köpa det i en lathandel till exempel. Maten var ändå lite annorlunda eftersom att maten höll sig inte inte lika länga på grund av frys o kylskåp tex. man hade inte lika tillgång till grejer som kött. Man fick göra sitt eget smör och tillgången till mat var inte detsamma under hela året på grund av att du skördade på hösten och de skulle du klara dig på under vintern, det kunde betyda att du fick äta samma mat dag ut och dag in i flera månader.
Förr hade man också ett socialt sammanhang på grund av att man träffade varandra ansikte mot ansikte, idag är det ett samhälle med internet som gör att vi inte träffas så mycket. Man kunde tjäna en årslön på ungefär 70 kr om man var dräng och ungefär 50 som piga. En resa till Amerika i 3e klass kostade ungefär 90 kr. De rikaste personerna hade börjat kunna använda bilen som hade börjat komma i få exemplar.  På Öland tjänade man inte mycket pengar, därför emigrerade man till Amerika i hopp om ett bättre liv, där man ofta jobbade som rallare eller något likande. Det fanns ett citat som de använde sig av “ Jag gjorde samma jobb i Amerika som i Sverige men i Amerika fick jag betalt för mitt arbete” De flesta flyttade till Amerika för att tjäna pengar och sedan flytta till baka till Sverige för att köpa en gård för mellan 1500-3000 kr. De var ett hårt arbete man gick upp runt klockan 5 varje morgon, 365 dagar om året, för att ta itu med gården. Förut hade man haft remsor av åkeremsor från olika bönder på samma åker men nu hade man delat upp alla åkerremsor till en stor så alla fick en stor på bit på samma ställe. Duktiga pigor var eftertraktade i just Amerika så de tjänade bra om de kom dit. Om man emigrerat till Amerika döpte man sina barn till Amerikanska namn även om man flyttade tillbaka till Sverige.”


“Jag har lärt mig att kvinnor verkligen inte fick beröm för nått utan man bara tackade killarna och att man möjligtvis sa att maten var god. Man bad kvinnorna att hämta saker och sen fick man ett tack. Jag lärde mig hur man gjorde smör, jag kommer inte riktigt ihåg vad det var för ingredienser men hur man gjorde kommer jag ihåg och ungefär vilka ingredienser. Jag lärde mig även att det var killarna/ herrarna som alltid gick först och tog mat, och sen när dem hade tagit fick tjejerna gå och ta mat. Det var även tjejerna som hällde upp och så.
Jag lärde mig att om man åkte till Amerika och man bestämde att bo kvar där men fick en hemlängtan och om man fick barn i samma skede så döpte man barnen till svenska namn för att ha ett minne av Sverige, och samma då om man har bott i Amerika men flyttar hem och får barn hemma i Sverige döpte man ofta barnet till amerikanska namn så man har kvar ett minne från Amerika.
Jag lärde mig även att man inte hade bilar utan det var bara dem rikaste alltså kungen som kanske hade en bil, men folket visste om att det fanns bilar men man använde inte såna förutom kungen då.”


“Då 1906 använde man sig mycket av hantverk och man tjänade inte så mycket. Man fick slita hårt och kvinnorna som jobbade hårt fick inte något beröm utan fick bara slava och hämta saker åt männen. Man fick tillverka mycket av sina egna saker som man använder och det tar länge att resa dit man vill
Jag tycker man skulle få provat på mera om lantbruket t.ex. harva med harven vi lagade och att man skulle få snurra runt lite mer på alla saker och inte bara på en station.
Nu 2016  använder man sig mycket av teknologin och det är bättre ekonomi. Man tjänar mer och  det finns fler jobb och man kan lätt variera mellan jobb om man skulle vilja. Man kan också resa mycket snabbare än förr. Man har också bättre saker för att arbeta inom jordbruk fast jag tycker det är dåligt att man knappt gör något för hand längre utan allt styrs av datorer.”


“Man gjorde väldigt mycket själv och man kunde inte alltid bara gå och köpa det man behövde. Det var väldigt vanligt att man emigrerade 1906. Det var nästan vanligare att man emigrerade än att man stannade kvar. Nu idag har vi mycket mer teknik och internet och telefoner tillexempel.
Nu är det ganska nära till en matbutik nästan överallt i Sverige och man behöver inte göra lika mycket själv utan det mesta finns redan att köpa. Vi har också mycke högre lön i Sverige nu jämfört med vad man hade förr i tiden.
Man var mycket mer isolerad från dom flesta ställena längre bort men man lärde känna mer människor i närheten på den tiden och man umgicks mer då än vad man gör nu kändes det som. Man hade otroligt låg lön på den tiden, man kunde tjäna ungefär 50kr på ett år. Varför många emigrerade till Amerika var att det fanns mer jobb där och det var också högre lön. Man fick en bit mark där. Män och kvinnor var inte lika mycket värda.
Man hjälptes åt mer på den tiden. Många i en by var delaktiga i byggen dom höll på med osv. Det var en stor skillnad på sjukvård på den tiden och det fanns inga sjukhus så man fick sköta det själv. Nu kan man bara ringa 112 så kommer en ambulans som tar en till ett sjukhus där man får hjälp.”


“Jag lärde mig att alla fick tvätta händerna i samma vatten”.


“Det var en go’ tid. Man gjorde falurödfärg själv. Man gjorde harvar själv också. Man gjorde det mesta smöret själv.”


“Jag tycker man skulle få provat på mer om lantbruket t.ex. harva med harven vi lagade och att man skulle få snurra runt lite mer på alla saker och inte bara vara på en station.”


“Nu 2016 använder man sig mycket av teknologin. Det är bättre ekonomi, man tjänar med och det finns fler jobb nu och man lätt variera mellan olika jobb om man skulle vilja. Man kan också resa mycket snabbare än förr. Man har också bättre saker för att arbeta inom jordbruk fast jag tycker det är dåligt att man knappt gör något för hand längre utan allt styrs av datorer.”