ORDLISTA PÅ PERSNÄSDIALEKT

A


aal potatra ta bort alar, groddar från potatisen
afse aftonen
aglit (så dan´t) (tjockt l) äckligt
ala alfågel
alltin alltid
alvaran, gremlan, alvargrimmen ljungpiparen
alvarkoks, nötruubb torkad kospillning för eldning
alvre alvaret
anbates åbäka sig
angsen angelägen
anka, ank på ångra sig
ankar på får ångra
annledsare annorlunda
antererad häpen
anntröten andtruten, andfådd
ave på en åker häst/oxe får beta

B


baae bara
baaksin, baksia baksida, baksidan
besked ärende
bet gå bet på något
betig svår att tas med, tvär, kort
biggarongträd bigarråträd
binnmärr redskap för tillverkning av nät
blé vé få köpa
bloms blommor
blåbinka cikoria, vägvårda
Blåkulla Blå Jungfrun
blåtopp älväxing
blåviror blåtira, blått öga
bläärr prata mycket
bläding nysådd råg
blåklätt blåklint
boa, bon handelsboden
bonka sankt område
bosedel hemgift
bota laga bot gan = laga nät
bunka banka
bullerhallarna sten till stenmur
bre opp bädda upp (=bädda säng så att den blir så hög som möjligt, det visar på gott om sängkläder)
brudsätan som klär bruden
brådtiden, bråtin brådskan
bräcken det är gott om
brödför stor nog att tugga bröd
buksia buksida
buktrissa rundmagad
bullehall stor sten
bunge börda
but bautasten, ohävlig but stor sten
bålen vakare
bålregna störtskur
bälgglodde
bässla, bärgsel skörd, bärgning
bätter bättre
bönlig bevekande
bösch liggplats för djur
böstade slog
böta laga
bötgubbe redskap för lagning av nät
bötstol redskap att laga nät i
bött “Kan bött å bli regn i möön” = “Det kan bli regn i morgon”
böös boss, agnar

D


daann där borta
dack trött, matt
dagbräcken gryningen
damp 1. otämjd unghäst, 2. (utdöd) liten öländsk häst, 3. kastrerad unghingst
dank sur, sank, låglänt mark
dant hu så dant så dant, på det viset var det
dapert, inte så dapert inte så gott ställt
dasna lugnat
deérs deras
di de
diis, disse dia, diar
doppa sur, sank mark
drackna tröttna
dräta styrstång
dröppje idisslar
drafsit moddigt väglag
drufsen stenskräp
dull hull, knubbig
duska duggregna
dån´t (om färg) matt, dov
där sör söderut
döluft dimma
dörvel örfil, smäll

E


e föök ett pass, ett arbetspass
eldmörjan glöden
emmen ja örke ta i så mycket jag orkar
enbettsvagn vagn för en dragare
enjämn förjämnan

F


fantfolk tattare, löst folk
fall å tackla av
falling vadmalsfilt, yllelakan
felt fel
ferm händig ho va så ferm i si händer
finne mått på stenkvadrat
fingerböör fingerborg
finsuser finkläder Gods å gull och all andre finsuser
fjela (tjockt l) lämmar på sidan av vagn
fjumlig fumlig
flaksteeg nederdel till höhäcken
flatskree sitta med utsträckta ben
flis 1. stenblock 2. flata stora stenar
fnuskade regnrusk
freest pröva
fjärkade skynda på
främmigt folk främmande
fulskap
frihult
foderhäck fodervagn
folkhjälpig
flittra fnittra
floen lagårdsgolv
flängöjde storögd
fläärr hånskratta
flöj skutt, hopp
flöt grädde
fnôte småregn
frat otyg, löss, loppor
freest pröva
frunt sträv
fulna (tjockt l) ruttet
fåra fårtacka
fårhälda hällor av läder som användes att korsvis binda h fram- och v bakben på får så att de inte ska hoppa
fåvittan rödspov
fäels väsnas, leka, stoja
fägården ladugården
fänta flicka, tös, jänta
föedaned förskräckt
följ oxa köra oxar
för en jämn alltid
förby förbi
försien se sig för, betänksam
förstingen förstingen att börja med
förtänkelse ursäkt
föttlinge i strumplästen
föök stund, arbetspass (e föök)

G


galna, på galna galet
gamlan den gamla kvarnen
gan (fiske)nät
gapstae högljudd, gapig person
gasken galen
gensare olle, tröja med hög rullad krage
gerhus
gette blålera stelnad med sand och grus
gjol (sadel)gjord
gladredd
glansa när grannen tänt ljus i sina fönster
glatt (tjockt l) klatt, klick, smörklick
glimstra tissla, viska
glip håv med rak kant att fånga ål med
glood (tjockt l) tittade
glöpen (tjockt l) glupsk
glöhoppa glödstekt färskt får
gnavvle (tjockt l) gnaga på (mat, ben, bröd etc)
gnuckade rultade
gol ropade
golust
go-sten bra kvalitet på kalksten i bergbrott
govelig, govillig givmild
Gud väles dig Gud välsigne dig
gulltupp johannesnycklar
guss guds
gradstock termometer
granoxe ekorre
gransegel åror
grimlig grumligt, oklart
gruvan härden
grållan en gammal märr
gråt grät
grätten kräsen
grön väl göe gata grön = göra en glad överraskning åt någon
grönan grönskan
grönögd
grötträ grötkräkla
gubbryla namn på åker
guul, gulra sto, stona gulna gnir = stona springer äv gulera gniir
gå om bli frisk
gårgarn
gärdalagen (sten)gärdesgård
gärningslös sysslolös
gääl, gälla kastrera
gökbyxe gullviva
gör göra

H


haask te se snygga till sig
haftmannen skräntärna
handkrafta armkrok
harponknarpa spara, snåla
heden, vara heden nyförlöst, ej kyrktagen barnaföderska
helget helgen
heminté hemma
hetsa, välla att smida ihop två järndelar
himskandes, himskalens förskräckligt
hiskusser historier
hondan, hundan svordom
ho vem
hocken vilken
hop mindre område där prästen fick släppa hästen under predikningen, även sockenhop
horvan liten åkermark
horsgök, himmelsget enkelbeckasin
hossre skaklar(nas fasta del)
hu vaal (tjockt l) så hemskt
hotstång järnspett
huhårstäcke tageltäcke
hugga sko
humörlig humoristisk, glad
hunkoxle hundloka/kex
hussan strumpa
huvjarl huvudgård, kudde
hybblena kojorna
hyka sig undan gömma sig
hyllstryk tomt på hyllan (man stryker handen över hyllan och finner intet)
håll te ätes håll till godo
hårdvall torra gräsmarker
hårdvallshö hö från torra gräsmarker
hårlägget gosten, godsten
hälla me huve hänga med huvudet
hälsosam frisk
hänning väggbonad
härlytt kutig
härvalen
hässja flämta, flåsa
hässle hassel
häärp harpa, sortera potatis, sålla jord
höbärsel höbärgning
högkräk kor
hörk vaken, pigg, snabb
hös om flös vara slösaktig

I


i bet i svårigheter
ihäl ihjäl
i jans i går
iken ivrig
illbatting busfrö
illdöding självdött djur
illvraal (tjockt l) gallskrika
ingen suck inga problem
ingrums inkråm
iss (jag iss int = jag har inte lust med något)
ivräksen glupsk
iväj iväg

J


jaal (tjockt l) laga/lägga stenmur
jalet gärdet
janglar vinglar, raglar
jol, jola jord, sadelgjord
joock jockigt, lerigt
jôppen tar händerna som mått
jummer, jimme ungt, förstagångslammande får
jäcken jäkeln
jöstus, josses jesus

K


kaas kasa sig framåt
kallmat
kaffegispa kaffegäsp, kaffetörstig
kampe gärdesbevakare; vaktar mot vildhästar och hjortar
kampen drängen
kara aska raka aska
kati stöddig
katta kättle katten ynglar, får ungar
kavystra kav lugnt
kippskodd
klensint svagsint, dum
klôk växer fort och samtidigt klen
klurar och kniper
klå å flå vara om sig, få allt man kan
kläddragare byrå
klädåkare
knaat, liten knaat liten pojke
knappa knacka
knokö (Obs! Källa) rotknöl
knurrhårig lockig, krullhårig
knö, knödde knåda knådade
knös fan
komma sig bli bra
kongelerade åbäkade sig
korkna storkna
korsmässtin 3 maj
krela krypa
kreta rita
kricka (till kvarn)
kropphuvuden torsk med fläsk och lök?
krumsen frusen om händerna
krymlig knotig
kråknedan
kråkveel ojämn stenmur
kräk, kräkna kreatur
kröppling krympling
kubb liten kalv (De lå en kubb på floen = Det låg en liten kalv på ladugårdsgolvet)
kuggleri trolleri
kulen, kul kuling
kulltre rulla runt
kvalsövd mardrömmar
kvickhast genast
kvisten förstukvist
kåpigt petigt handarbete
käl räfsans pinnbräde
kämm sej (utt tjämm) kamma sig
körgårn kyrkogården
körkvårdar vålnader

L


lahängsten
lammalök majviva
lanka anka
lankkött ankkött
leehööl (tjockt l) tillfällig öppning i stenmur
less dant, hur less det var = hurdant det var
lev brödlev, vetelängd
leven livnära sig på
liis buk sova på maten
likare bättre
list linda
lita på ryggen fresta på ryggen
lock spindel
lomman, lumma flickan
lômössa mössa av fårets vårull (sämre ull)
lumduken näsduken
lundhoobb tuva
loven lova loven är go men hållen är bätter = lova ngt är bra men hålla löfte är bättre
luelank mycket svagt kaffe
lur skämtare redig lur = riktig skämtare
långnäbba storspov, rödspov
långtiger långt kvar
låpa fånig, barnslig
läggningen lägga garn
läna upp mjukna
läten
löga får bada fåren i soda och vatten och sedan klippa dem
lökgassen lökstjälk
löskekarl luffare
löt betesmark

M


malbör vind nog att mala
merafta mat på eftermiddagen, speciellt vid skörd, kvällsmat
mickle greja, dona
misstrolig misstänksam
mixter greja, dona
moje mora, hustru
mon extra halmlager på nocken på halmtaket
mornök
morrongirig tidigt i farten
morsamt trevligt
mulbete gräs
mulkorgar munkorg
munkalössen hundtunga?
muttlade muttrade
myng stimm, mängd
mynglade vimlade
målro matro
mångedliga gånger oändligt många
määnsk människa
märrflängare hästfördärvare
mätta ungfåra, ungtacka
måna´s ut långsamt försvinna
mökväll möhippa
möölj (tjockt l) dölja något (som ska upp ur jorden), slarva över

N


nagelspräcken (tjockt l) kallt så fingrarna värker
nappa kans bråka, slåss, brottas
nattfela nattviol
nattly övernattningsställe
nok nog
norrlea folket på norra Öland
nånstin nånsin
nåtväntat väntat länge
nästen mej nästintill
nässtyv högfärdig
nästsocken grannsocken
nöta på skynda på
nötkrallar hasselnöt(sklase)
nötrubbor kodynga

O


oe, oen galt, galten
ocken vilken
ofjun otymplig, klumpig
ohäll otur
onali (tjockt l) olydig
ong, onget trång, trångt om maskor i nät
ommen föraning om vind
ommet förstört, förlorat, omkommit
opphôlla vildapel ”Finns de nå på opphôlla i år da?”
oppmusket murket
ordres årder, plogträ
ormbärsrevor björnbärsrevor
oset mynning av vattendrag
osjäling oförnuftig varelse
osnaskli (tjockt l) osmaklig, äcklig
ovålig (tjockt l) slarvig
oår dåligt år
oäring ostyrig, vildsint

P


palm, palmar mått på bruten kalksten
passnalj rolig historia, ej nödvändigtvis sann
pelle sjusare sämsta arbetaren som rensade upp efter arbetarna
pinnso igelkott
plockfinka maträtt
plommen äggulor
puust liit andas ut
pocker, pocker lee svordom
pyttor
pöt fan, svordom

R


rackrit avrackare
raft motsvarande läkt vid takläggning med halm
rakulens hemskt
raska plundra gran
rasktyg förklädestyg av ylle
redigt riktigt
remedier verktyg
remmin räv
resna magra (djur)
ressel sikt för mjöl och säd
ringkråkan stålfot att hänga spisringar på
roga sig roa sig
rompen svansen
roskvarter rosenrabatter
rulla tummarna betyder enligt gammal skrock att kalla på trollen
rum stora maskor
rum sjö stora vågor
rumptöre torkad kodynga
runna träd/buskar i grupp
russel liv och rörelse
ruv ofnasade nötter
rya vävd yllerya fodrad på baksidan med ylletyg
ryla upphöjning
rådan skogsrået
rälla ränna, gödselränna
rändel litet dike, rännil
rät kast stående störar och bräder (hässje)
rätt öve vej tvärs över väg
rödbrust rödbrusig
rödden
rödpiskor skräppor
rönna rodna
rör, röe stenröse

S


sakören böter
schabrakel stort föremål
senna sen, sedan, senare
senhöning
si se
sickel cykel “Gubben hadd så brött, så han hadd int ti å ta sickeln”
sidden sankmarken, sänkan
sidvall myrmark
siim snörstump
silverkappen
siratlit fruntimme ståtlig kvinna
sistingen sista tiden
sjututor ring/skogsduvor
själ säl
sjökalvar sjöstjärna?
sjöskåla gräns mellan land och vatten (på stranden)
skaal (tjockt l) springa
skaalk (tjockt l) i sken (om häst) “Dampen skaalkt”
skank ben
skapa sig göra sig till, sjåpa sig
skarpa hällor rena berget
skickligt bra väldigt bra
skjula potta, bytta för mjölk eller vatten
skracklig skral, skraltig, sjuk, dålig
skrefta neken bön vid första havreneken?
skroa väsnas
skrockhöna liggsjuk höna
skrubb gno och nöta, skura trägolv
skuggôrn skuggan
skula gå fort
skussen frusen
skummtiim kura skymning
skäktebräda loppbräda
skäktefall grovt lin med skalrester
skäktor loppor
skäppenkorg rymmer en skäppa
skörask elddon
skördeanden bärgning
skörj avstyckad bit som kastats
slans trasa, klut
slashas sölkorv
slindret logen
släk sjötång, blåstång
släkbankar tångbankar
släkteman svåger
slängstaab slängkälke
slätter öppna platser
snippavind
snappsäck, snappsnäck broderad ficka som bands utanpå livet
snurrebock
snäkk snarka
snärj snår
snärka vrenskas
smilar silverfisk
smult smält ister på smörgås
sockerros madonnalilja
solbärgningen solnedgången
solhylla skugga med hand för sol
solskint soligt
solört solvända
spinnkärring en speciell hemmasnickrad leksak gjord av material funna i naturen
sprinta slå ut (om blad)
stenbjörn vagn att ta upp sten med på åkrarna
stenguppa stenskvätta
stengålsskööt stormaskigt nät
stenrössja
sticken snarstucken, lätt ursinnig
stiink stänker, duggregn
stoe brunn stensätta brunnen
storbaljites stormagad
storning sockel på hus
strandskjoror strandskator
strandvrak ilandflutna döda
stubbelfotad halt
stubblar snubblar
stumprompan klumpig flicka
stuvan stugan
stå bi pågå
ställda tillsagda
stö öka staka en öka
sulten svulten
supanmat
sutter småbarn, baby
svartknoppar kärrgräs
synnersta bortre, yttersta, sydligast
syska syskon
sågel sovel
sätter med flis träsläde med sten
söcken ledsen
sörut söderut
sörvit trassligt
sötengröt risgrynsgröt

T


tattare
tallka tallriken
tapp
tepa sjal av lin och ull till öländsk kvinnodräkt (175×35 cm)
tintrande lyste/log
tixade ryckte
tjaal kela
tjaggla smula sönder
tjue pannträ vresig, svårhuggen ved
tjuehuvit motigt
torkiling torka
torrskär torkad fisk
torrvärk ledgångsreumatism
tokuga tokiga
tosta riva upp
tremänning båt med tre par åror, två master
trevet trevligt, trivsamt
trindsnö kornsnö
trummen mulen
trö trä i (sko), trampa
tröks trösta någon
tröska, trask tröska
tunder bränsle, fnöske
tvebaka brö två nästan färdiggräddade brödkakor lades ihop och gräddades färdigt tillsammans
tvesögle två sovel, dubbelt pålägg “En ska iint tvesögle”
tvetolad tvåkönad
tvist hemvävt tyg
tvisten förstugkvist
tykänna blyga
täklas väsnas
täklingar tättingar, småfåglar, sparvar
tög sup, tög brännvin dricka brännvin

U


undseende överseende
ur och fôk yr och fåk, snö
usslig usel
ut fööe med om
utgiven utslagen
uthuggsen uppkäftig, orädd
uthärjad utsliten
utliggare ändar på vridbalken i väderkvarn

V


vara med fred vara i fred
varevii da varenda dag
varferda vårfrudagen
varhåll
vasken varken
vattenspolen storspoven
vedrätan
vejkank vidjering att hänga runt grind/kvast eller dylikt
vigolant vig, mjuk i kroppen
vildbasse vildsvin
vinterbråket vintergatan
viirj gnägga oroligt
virkläde sorgdok
visst dé javisst
volvigt valv, välvt, buckligt
våkenhuset vapenhuset
vålböte
vånna
vårn vår (egen)
våres våra (egna)
vädergaller (lik) liten regnbåge runt solen
väderkirringar väderkänningar
väsa, vääs fräsa
väte grunt vatten/sjö utan utlopp
vätta en liten stund, en smula
vörla te se (tjockt l) passa ihop
få vörl pået (tjockt l) få stil på det

Y


ystgräs gulmåra
yxlägg gullviva

Å


åborätt
åbääk sej göra sig till
åhåga
åjesen pjåskig
åkersilk vallmo
åtag, bara ett åtag att ta sig för med något
åter å nack baklänges på rygg
åttonde kornet

Ä


ämmende extra mycket, väldigt
ändakarl bor ytterst i en by
änderäle på upphällningen, ta slut
ändvärd
ändån ändå
ängeblad
änvänd
äppel äpple
äring
ärna ämnat
äärj plöja med årder, träplog

Ö


ödd oxtöm
ök dragare till exempel ko, oxe eller häst
öka eka
ölgräs renfana
örjord stenig jord
örsel ogräs
överlevorna matresterna