VACKERT VÄDERMOLN eller
LÄTTA STACKMOLN
(Cumulus humilis)
De bomullstussliknande vackert vädermolnen växer sig aldrig särskilt stora. De ligger oftast på mellan 500 och 1.000 meters höjd och bildas av de varma luftbubblor som stiger när solen värmer. Är molnen ensamma på en klarblå himmel betyder det vackert väder flera timmar framåt. När solen slutar värma framåt kvällen upplöses molnen.
UPPTORNADE STACKMOLN
(Cumulus congestus)
Kall och fuktig atmosfär gör att stackmoln kan växa. De växer så länge de är varmare än omgivningen. De intar så småningom formen av blomkål och växer allt högre. Blir de tillräckligt stora kan man vänta regnskurar redan samma eftermiddag.
ÅSKMOLN eller BYMOLN
(Cumulonimbus)
Åskmoln uppstår ur upptornade stackmoln. De orsakar ofta både nederbörd och åska. De sträcker sig mellan 2.500 meters höjd och 23.000 meter eller mer. Städformen är karaktäristisk för åskmolnen, där den övre slöjliknande delen består av iskristaller. Undre delen är mörk och hotfull. När molnet närmar sig kan vädret snabbt slå om till oväder med störtskurar, åska, hagel och kraftiga vindar. När molnet tömts på kraft upplöses det eller omvandlas till annan form.
FJÄDERMOLN MED KROKAR
(Cirrus uncinus)
Fjädermoln är tunna vita molntrådar. De kan börja dra upp på en i övrigt klarblå himmel. Se upp om de har krokar i änden och tätnar alltmer mot horisonten då kan ett lågtryck vara på väg inom ett dygn. Fjädermolnen ligger vanligen på mellan 7.000 och 10.000 meters höjd.
SLÖJMOLN med HALO
(Cirrostratus)
Fjädermoln som följs av av en tunn vit slöja som så småningom täcker nästan hela himlen berättar om lågtryck och nederbörd. När solen skiner genom slöjorna bildas en ring, en halo, runt solen. Nederbörden är med stor sannolikhet här inom ett halvt dygn.
SKIKTMOLN
(Altostratus)
Slöjmolnen som varnat för nederbörd följs av skiktmoln som lägger sig på lägre höjd. Solen blir matt bakom molnen och snart försvinner den helt bakom det allt tätare och gråare skiktet. Det är högst några timmar till nederbörden kommer.
BÖLJEMOLN
(Altocumulus)
Böljemolnen liknar en tät fårhjord. Mellan de små separata molnen syns strimmor av blått. Molnen kan bildas genom turbulens och av stigande luftbubblor. De ligger på en höjd mellan 3.000 och 7.000 meter. Att flyga genom böljemoln är riktigt turbulent.
TOFSFORMADE BÖLJEMOLN
(Altocumulus floccus)
De här molnen påminner om tofsiga poppkorn och ger ett oroligt intryck på himlen. Stora väderförändringar kan vara på gång som till exempel en åskfront. Redan inom några timmar kan ovädret vara här.
Läs mer om moln och väder på SMHI.SE