Mitt i högsäsongen plockades Anita Tingskulls skylt in av Trafikverkets underleverantör PEAB. Skylten stod för nära Södviks Bygata. Det var PEABs tredje raid på norra Öland denna sommar. Även några mindre skyltar med andra ägare plockades längs Gamla vägen. PEAB transporterade därefter upplockade skyltar till sin depå i Färjestaden där de sedan fanns för avhämtning. Allt i enlighet med vad som står att läsa på Trafikverkets hemsida:
”Om reklam sätts upp inom vägområdet utan tillstånd har Trafikverket rätt att ta bort den. Trafikverket förvarar reklamskylten i minst tre månader, och ägaren kan hämta ut den. Om reklamanordningen kan betraktas som skräp utan värde kastas den.”
Anita ringde upp PEAB i Färjestaden för att få bekräftat att skylten fanns på plats och skickade därefter bud att hämta den. Men, när budet anlände fanns ingen skylt att hämta. Den var borta.
Anita tog då kontakt med Jan-Olof Berg, projektledare drift och utredare enskilda vägar på Trafikverket. Denne var på semester, men tog sig genast an problemet.
”Det här har aldrig hänt tidigare” sa Jan-Olof ”att någon går in på området och stjäl.”
Men området står olåst hela dagarna, ibland obemannat när personalen är ute på bland annat skyltraider.
”Jo, men det är fortfarande ett inhägnat område.” fortsatte Jan-Olof.
Att skylten tillhör ägaren, det står helt klart även om den är inhämtad för olovlig skyltning. Juridiska avdelningen på Trafikverket kopplades in och kvitton för ersättning av skylt skickades in till Jan-Olof Berg.
Tiden gick och fortfarande stod Anita utan skylt inför annalkande skördefest.
”Någon sa till mig att det är säkert någon som ska öppna nytt som stulit den, någon som tycker den behöver den bättre än jag.” säger Anita ”Det är det som retar mig mest, den där tjuvaktigheten, att inte kunna låta bli andras saker, inte förstå att de tillhör någon annan som saknar dem. Det handlar inte om pengar, utan om principen.”
På måndagen efter Ölands Skördefest kom ett hett tips in till Anita. En besökare i Stora Rör hade sett hennes skylt och uppfattat det som att hon hade samarbete med någon där inför firandet av Året Ölandsby. Men så var inte fallet.
Anita for dit omedelbart. Och mycket riktigt, vid Pensionat Strandhagen i Stora Rör återfanns hennes skylt i nästan samma skick som när den stals, endast flaggan saknades, men både namn och konstverk satt fortfarande kvar på bocken efter drygt två månader på avvägar.
Tyvärr fanns inte ägarinnan av Pensionat Strandhagen på plats men väl hennes bror, vilken gav följande kommentar:
”Var glad för gratisreklamen du fått!”
Tillfället var inte lämpligt att skämta om, och brodern försvann ganska omgående från platsen.
Nu finns Anitas skylt på plats i Södvik igen – där den hör hemma.