Idag var det besiktning av de nyrenoverade fönstren på Persnäs hembygdsmuseum. Renoveringen har pågått sedan midsommar i år och har skett enligt gammal beprövad metod med både linoljekitt och linoljefärg. Först har varje fönster bearbetats in till trärent, varje glasruta har plockats bort och falsen har gjorts ren. Ett bottnande lager med linolja har strukits på innan rutorna först kittats på plats, därefter stiftats. De rutor som var trasiga har bytts mot nya – eller rättare gamla; samtliga fönster är en mix med gamla munblåsta glas och valsade rutor, de senare vanliga mellan 1930-60. Nytt kitt har lagts genomgående. Därefter har bågarna strukits med tre lager linoljefärg.
Nya fönsterbågar, uppe mot öster och på nedervåningen mot norr, har helt fått bytas då de var slut. Även mittpost och bottenstycket i karmen har fått bytas ut.
Karmar och fönsterbleck har målats, och fått en något gulbruten ton för att inte sticka ut mot putsfasaden.
– Vi har försökt att hitta en grön kulör till fönsterbågarna som är så lik den ursprungliga gröna vi hittat, säger Carl Barke som stått för renoveringsuppdraget. Nu finns det öppningsbara fönster i alla rum enligt gammal tradition, det vill säga – en luft ej öppningsbar och en luft som är öppningsbar. Samtliga försedda med fräscha beslag.
– Gångfönster, kompletterar Harald på genuint persnäsmål, ja, det är så de kallas.
Och de som ej är öppningsbara är traditionellt kittade och fästa med spik.
Vi som fanns på plats vid fönsterbesiktningen idag var hembygdsföreningens ordförande Anna-Karin Nilsson, Harald Johansson – styrelsemedlem, Ingrid Lilliesköld – kassör, fönsterrenoverare Carl Barke, byggnadsantikvarie Ellen Olsson från Kalmar Länsmuseum samt undertecknad.
Fönsterrenoveringen kommer förstås att kosta en bra slant, men bidrag har utlovats som täcker en del av kostnaden.
Text och foto:
Anita Tingskull
KORT HISTORIK OM PERSNÄS HEMBYGDSMUSEUM
1884 inköpte fattigvården i Persnäs en tomt i Lundby för 15 riksdaler.
Byggnaden uppfördes sedan mellan 1884 och 1886. Östra delen av byggnaden var från början fattighus som bestod av fyra rum och kök. Den västra delen användes som sockenstuga där socknens valda ombud, de rikaste och mäktigaste, höll sockenstämma och sammanträden.
Fattigstugan fanns i bruk fram till 1933.
Den västra delen användes som skollokal mellan 1890 och 1966.
1961 föreslog Ove Nilsson, dåvarande ordf i Persnäs hembygdsförening, att man skulle få disponera byggnaden som hembygdsmuseum. Ove satt då även i Åkerbo skolstyrelse. Detta beviljades och man började samla in föremål.
Folkskolläraren Sven Andersson tog som sin uppgift att samla in skolföremål.
Ove Nilsson och Axel Karlsson samlade in äldre bruksföremål.
Byggnaden blev så småningom skänkt som gåva till föreningen, och sedan 1968 är fattighuset/skolan bygdens hembygdsmuseum.
Idag är byggnaden K-märkt.
Den första kommittén som påbörjade arbetet med muséet bestod av; Erik Erlandsson, Stanley Larsson, Allan Nilsson, Gunnar Nilsson, Axel och Sven Karlsson, Elis Johansson, Sven Andersson och Ove Nilsson.