Öland – en kommun eller två?

Ska Öland bestå av en enda kommun eller ska Borgholm och Mörbylånga fortsätta vara två kommuner?

Det var frågan när utredningens projektledare Stefan Carlsson gästade Öland Kust till Kust Intresseförenings frukostträff i Sandviks hamn.

Den pågående utredningen, som tillsatts av Sveriges kommuner och landsting, ska ge ölänningarna ett hum om vilken organisation som på bästa sätt möter de utmaningar som kommunerna står inför. Alternativen är att kommunerna arbetar vidare som idag, utökar sitt samarbete eller slås samman till en kommun.

Stefan berättade att öppna möten har hållits runt om på Öland, dels för att informera om de olika alternativen och dels för att samla in åsikter från ölänningar, företag, föreningslivet och kommunanställda. Att frågan slår an många känslomässiga strängar är inte att tvivla på med tanke på de åsikter som ventilerats.

Utredningens förslag ska presenteras för de båda fullmäktigeförsamlingarna efter sommaren, och i slutet av året är det dags att fatta beslut. Röstar kommunerna för ett ja blir det folkomröstning i samband med EU-valet i juni 2019. Går förslaget om en kommunsammanslagning igenom kan det blir verklighet 2023.

Text och bild:
Elisabeth Öhman

Måste tavlor ha ett namn?

Journalisten Anders Marell med tavlan Vårvinter Kolstad, som Erich Schwandt målade i mars 1979, och som fungerade som illustrativt exempel på frukostträffen. Foto: Torbjörn Cederholm

Den frågan besvarade journalisten Anders Marell mycket utförligt när han besökte Öland Kust till Kusts frukostmöte hos Sandviks Fisk & Kök. Vädret var obligatoriskt soligt denna onsdagsmorgon när vi fick veta mer om konsten och språket i ett miniatyrperspektiv.

Anders delade generöst med sig av ett blädderhäfte som gav åhörarna en djupare förståelse för vad en tavlas namn kan betyda för konstverket. Anders menade att ett namn, aningen i bestämd eller obestämd form, kan ge en uppfattning om konstnärens syfte med sitt motiv. Om en tavla till exempel får namnet ”Kust” kan den tolkas på ett sätt, om den får namnet ”Kusten” kan den tolkas på ett annat sätt. Hur betraktaren tolkar bilden kan styras av konstnärens språkval, men också av den personliga uppfattningen.

Nästa frukostmöte på onsdag den 25 juli lyssnar vi till Kerstin Fredlund, allmänläkare, med. dr. i livsmedelsvetskap och Susanne Eriksdotter, lantbrukare, Isgärde Kvarn när de kåserar om vetets historia och Ölandsvetets potential på temat ”Från mångfald till enfald… och åter?”

Text: Elisabeth Öhman

 

När Sandvik blev en katedral

”Det är fantastiskt att vara här i Sandvik och lyssna till klassisk musik. Det låter nästan som i en katedral.”
Så beskrev Björn W Stålne välljudet på uteserveringen vid Sandviks Fisk & Kök när Öland Kust till Kust Intresseförening bjöd in till frukostträff på temat ”Måste man vara expert för att lyssna på klassisk musik”?

Nej, det behöver man inte, menade Björn. Och han om någon vet vad det betyder. Som Rikskonserters före detta chef, tillika rektor för Operahögskolan och chef för Musikradion i P2 (och dessutom sommarölänning och Trosnäs-bo) har han ett välstämt musiköra.

Björn lotsade oss smidigt igenom en melodisk komposition av känd tonkonst från klassiska örhängen, vaggvisor och intermezzon. Den tidlösa musikens klanger illustrerades av Björns egna favorittonsättare Mozart, Tjajkovskij, Bach tillika Alvén och Stenhammar.

Nästa onsdag hamnar konsten och språket i ett miniatyrperspektiv då journalisten Anders Marell kåserar på temat ”Måste tavlor ha ett namn?”

Text och bild:
Elisabeth Öhman

Fullsatt för Knisa mosse

Det var fullsatt på uteserveringen hos Sandviks Fisk & Kök när Börje Ekstam, fil. dr Limnologi, berättade om Knisa mosse – Ölandsmyren som fredades av en internationell kioskvältare.
Knisa mosse är en av Ölands få odikade våtmarker av stor betydelse för både växter och djur. Historien berättar att drottning Victorias läkare Axel Munthe delade hennes starka engagemang för djur och natur och tillsammans arbetade de för att Knisa mosse skulle fridlysas som naturskyddsområde under namnet Drottning Victorias fågelskyddsområde.
Med åren har mossen växt igen med ag och buskar, de öppna vattenytorna minskat och häckfåglar som svarthakedopping, svarttärna och årta försvunnit.
Det lär ha funnits gädda i mossen under hela 1900-talet. Idag finns ett stort bestånd av sutare i mossen, hur de kommit dit är en gåta då mossen saknar både tillflöden och utlopp. Inplantering är en bra gissning. I början av 2000-talet fanns 50-200 kilo sutare per hektar, vilket innebar en biomassa på upp till 2 ton. Reduktionsfiske har skett, men har fått avbrytas då nya upphandlingsregler införts. Numera söker man att genom slåtter få fler öppna vattenytor i mossen. Förhoppningen är att få tillbaka den forna fågelrikedomen.
Det här var det andra av sommarens sex frukostträffar i arrangemang av Öland Kust till Kust Intresseförening. Nästa onsdag lyssnar vi till Rikskonserters före detta chef Björn W Stålne när han berättar, förklarar och spelar mycket musik på temat ”Måste man vara expert för att lyssna på klassisk musik?”

Text och bild:
Elisabeth Öhman

Sol, ost och getter

I ljum bris och strålande sol startade Öland Kust till Kust Intresseförening säsongens frukostmöten på uteserveringen vid Sandviks Hamn & Fisk. Premiärgäst var Annika Bullus, VD och visionär vid Hagelstad Getgårdsmejeri.

Ett 60-tal åhörare lyssnade uppmärksamt när en mycket engagerad Annika berättade om sitt livskall att arbeta med getter. Hon var 17 år när hon första gången drack getmjölk och den smakupplevelsen bär hon fortfarande med sig när hon idag basar över 300 getter på sin renoverade gård i Hagelstad. En varm kärlek till djur genomstrålar Annikas arbete där hon tillsammans med sin lovordade personal koncentrerar sig på djurhälsa, produktion och modernisering. Djurens välmående står i fokus. Därför är till exempel getstallet nyrenoverat med ett musiksystem som getterna gillar. Mozart är favoritmusiken. Även den nyinstallerade massageborsten är populär.

– Våra 160 mjölkande getter producerar cirka 320 liter mjölk om dygnet som vi tar till vårt mejeri och gör ett tjugotal pastöriserade getmjölksprodukter som ost, mjölk, yoghurt, kvarg, grädde, smör, bredbar creme och den stora nyheten för året: glass, berättade Annika.

Hagelstads Getgårdsmejeri har under de senaste åren utvecklats till en modern anläggning som välkomnar besökare från Europas alla hörn. Väl värt ett besök alltså, och kika gärna in på killingarna som vandrar fritt med sina mammor i getstallet. Annika har till och med låtit bygga en balkong så att åskådare kan få överblick och förundras av getternas njutbara liv.

Nästa onsdag lyssnar vi till Börje Ekstam, fil. dr. Limnologi som berättar om Ölandsmyren Knisa mosse som fredades av en internationell kioskvältare.

Text och bild:
Elisabeth Öhman

Sandby Borg i Sandviks Hamn

Frukostmöte i Sandvik om Sandby borgSpänningen var på topp när fil.dr och arkeolog Ludvig Papmehl-Dufay från Kalmar Läns Museum gästade Öland Kust till Kust Intresseförenings frukostmöte i Sandviks hamn. Ludvig berättade mycket underhållande om Sandby Borg, platsen för en järnåldersmassaker på sydöstra Öland.

2010 hittades flera spektakulära fynd som exklusiva dräktspännen och glaspärlor från det romerska medelhavsområdet. Utgrävningar visade på en våldsam massaker av borgens invånare i slutet av 400-talet. Skeletten vittnar om bråd död. Många frågetecken återstår att rätas ut i detta fascinerande forskningsprojekt som tilldrar sig världsintresse.

Fortsatta utgrävningar väntar, dock i avvaktan på bättre tillfartsväg till borgen. Intresserade kan stötta den nybildade föreningen Sandby Borgs Vänner med ett vägbidrag.

Nästa onsdag välkomnas konstnär Louise Hävre som berättar om målandets drivkrafter.

Text och foto: Elisabeth Öhman

Frukost med Tove

Frukostmöte i Sandvik 2017 med Tove FolkessonVästanvinden blåste friskt när författaren Tove Folkesson bjöd på en litterär och musikalisk upplevelse vid Öland Kust till Kust Intresseförenings frukostmöte i Sandviks Hamn i onsdags morse.

Närmare 70 åhörare lyssnade till berättelser om bland annat pianot i Gärdslösa församlingshem och till personliga insikter om individualismens för- och nackdelar. Med boken ”Ölandssången” avslutar Tove sin trilogi om den vilda Kalmarjägarinnan Eva Zackrisson och så avslutade hon också här med en finstämd tolkning av ”Ölandssången” framförd i medveten närvaro och stark kärlek till Öland.

Text och foto: Elisabeth Öhman

Vatten på tapeten

Frukostmöte i Sandvik med Carl Malgerud

Nu har Öland Kust till Kust Intresseförening dragit igång sommarens populära frukostmöten i Sandviks Hamn. I onsdags var det dags för Carl Malgerud, styrelseordförande i Borgholm Energi, att berätta om Ölands vattensituation med fokus på vattenfrågan i stort och det nya avsaltningsverket i Sandvik i synnerhet.

På temat ”Från kris till innovation” illustrerade Carl med exempel där vattenförsörjningen i Borgholms kommun verkligen varit hotad fram till det beslut som togs i juni 2016 om att bygga det nya avsaltningsverket. Efter en rekordsnabb byggtid kunde H.M. Konung Carl XVI Gustaf den 22 juni högtidligen invigningsvattna en ölandssolvända med nyrenat vatten från avsaltningsverket. ”En lyckans dag”, kommenterade Carl och berättade bland annat att investeringar nu kommer att göras för att rusta upp det underdimensionerade ledningsnätet.

Nästa onsdag den 12 juli serverar författaren Tove Folkesson en litterär och musikalisk upplevelse på temat från sin senaste bok ”Ölandssången”. Välkommen då!

Text och foto: Elisabeth Öhman

Alpackor på Öland

Vedborm Alpacka vid Frukostmöte i Sandviks HamnSommarens frukostmöten i Sandvik avrundades i skiraste morgonsol när Sara Österberg och Gunnar Jämtin från Vedborm Alpacka avslöjade hur en spännande djuridé blev ett företag.
Gunnar blev fascinerad av alpackor när han för sex år sedan läste ett tidningsreportage om de sydamerikanska kameldjuren. Han tog kontakt med en uppfödare i Skåne och köpte fyra ston som flyttade in i hans lada. Idag har besättningen vuxit till 17 djur, 12 ston och 5 hingstar.
Djuren är lättskötta och kommunicerar karaktäristiskt med hummande läten. Alla är de egna, starka karaktärer med personliga namn. Särskilt alpackan Wilma har utmärkt sig som ovanligt social och har inget emot att vara gårdens ”superstar”.
Sara beskrev den fina och varma alpackaullen som kan användas på många sätt. Djuren klipps en gång per år och ullen skickas iväg till ett spinneri för att sedan vävas till uppskattade alpackaprodukter. Ett besök hos Vedborm Alpacka där djuren strövar fritt runt ägorna och ett besök i gårdsbutiken kan varmt rekommenderas.
Man kan inte låta bli att tänka tanken att de exotiska djurarterna blir allt fler på norra Öland. Kameler, alpackor, lamor och strutsar är nu en vardaglig syn vid sidan av våra traditionella kaniner, rådjur och fåglar. En spännande mix som berikar!

Torbjörn Cederholm, ordförande för Öland Kust till Kust Intresseförening, passade på att tacka Carina Johansson från Sandviks Fisk och Hamnkök som generöst upplåtit sin uteservering för sommarens frukostmöten.
Nu ser vi fram emot nästa års spännande program. Har du förslag på intressanta föreläsare tar föreningen tacksamt emot tips!

Text och foto: Elisabeth Öhman

Från busvisor till barnböcker

Finn Zetterholm vid Frukostmöte i Sandviks HamnÅterigen blev det ett solsäkert frukostmöte när trubaduren, vispoeten och barnboksförfattaren Finn Zetterholm fyllde upp varje sittplats på uteserveringen vid Sandviks Fisk och Hamnkök. Det blev en trivsam stund där Finn varvade anekdoter med musikaliska inslag.
Den lite mognare publiken minns säkert åren tillsammans med Bengt Sändh. Redan 1964 spelade de båda trubadurerna in premiär-LP:n ”Visor i trotzåldern” tillsammans med Staffan Atterhall. Sedan dess har det blivit ett tjugotal plattor som nu tillhör den svenska visskatten.
Finn har även gett ut ett tiotal barn- och ungdomsböcker, däribland ”Lydias hemlighet” som översatts till sex språk. Under senare år har insikten om sagornas betydelse gett Finn motivation till att engagerat resa runt till landets skolor för att i någon mån hjälpa till att bevara berättartraditionen.
Tonsäkra skillingtryck är Finns melodi. Det var inga större problem för trubaduren att locka fram publikens förtjusning. Hans välkända visor med de underfundiga texterna garanterade självklart varmt uppskattande applåder.

Text och foto: Elisabeth Öhman