NATUROMRÅDEN I PERSNÄS

Naturområden i Persnäs

Ovan karta över naturområden i Persnäs. Södviks alvar och Knisa lövskog är inte ännu utmärkta på denna karta. Kommer inom kort.

Lilla Horns lövängLILLA HORNS LÖVÄNGAR
Ängar har varit bondens viktigaste mark i tvåtusen års tid, den var naturens skafferi om vintern. Träden här skulle stå glest så att sol och halvskugga kunde gynna växligheten. Därför röjde man och höll öppet, men vissa år säkert också för överlevnad. De träd som fick stå kvar hamlade man, man tuktade dem, till ungefär en manshöjd. Grenar och löv sparades till djurfoder under vintern.
På våren fagade man, räfsade och plockade upp grenar, så att gräset skulle få fart att växa. Det blev också lättare att slå ängen om man fagat bra.
I början av juni samlades man till slåtter. Man slog ängen med lie. Höet torkade på ängen innan det togs in som foder. Först därefter betades ängen.
Ängen blev med tiden näringsfattig i och med att alla döda växtdelar togs bort, men den fick å andra sidan speciellt tåliga växter som anpassade sig till ett ljust och öppet landskap och årlig slåtter.
En välskött löväng kan rymma upp till fyrtio olika växter på en kvadratmeter.
I Lilla Horn ses växter som gullviva, späd ögontröst, Jungfru Marie nycklar, slåtterblomma, svinrot och darrgräs.

Vägbeskrivning: Norr om Södvik- och Stenningeavfart från väg 136, sväng av västerut mot Lilla Horn.

 


Gillberga raukarGILLBERGA RAUKAR
Tio meter över havslinjen, strax norr om Jordhamnsalvaret finns en grupp raukar längs landborgskanten. Av läget att tyda fick de sin form under en period då vattennivån låg betydligt högre än idag. Raukarna hann då inte riktigt utvecklas färdigt som raukar, om man kan uttrycka det så, utan blev egentligen bara raukämnen. Men tack vare raukarnas utsökta läge högt uppe på landborgskanten bör man ändå skatta dem högt. Den mest kända rauken här kallas Gillberga Hors.

FAKTA OM RAUKAR
Rauk är ett gammalt fornnordiskt ord. En rauk bildas när kalksten vid strandlinjen eroderas av havet. Det tar många, många år för en rauk att “mejslas fram” av havet. Raukar är vanliga på Gotland. På Öland finns en rad raukar i Byrum alldeles vid stranden, men raukar finns även högre upp på landborgen som till exempel här i Gillberga.

Vägbeskrivning: Lättast hittar du Gillberga raukar från byn Gillberga. Norr om Södvik och norr om Lilla Hornsavfarten hittar du avfarten västerut mot Gillberga från väg 136.

 


AlvarSÖDVIKSALVARET
Ett avlångt område med alvarmarker och torra gräsmarker.
Förekomst av flera sällsynta svampar.

Södviksalvaret är långsmalt och ligger mellan Stenninge och Gel. Betet har nyligen återupptagits på delar av området. Vegetationen domineras av gräsrika alvarmarker och buskbevuxna torra gräsmarker.

På några ställen med tunt jordtäcke finns ett fint utbildat ölandssolvändaalvar. Det gäller dels ett mindre område sydost om Sandviks kvarn, dels ett stråk i alvarets södra del strax invid landsvägen. Både rosenvingad och blåvingad gräshoppa är vanlig i dessa delar. På alvaret finns en del fuktiga partier. Dessa är små och består främst av mindre örtrika, fuktiga gräsmarker och vätar med krypven.

Södviksalvaret har en intressant flora. På flera ställen växer honungsblomster. Flera ovanliga svampar har påträffats, exempelvis alvartrattskivling, brun fingersvamp, stornopping och ögonvaxskivling. Vid Sandvik finns ett mindre klapperstensfält som huvudsakligen utgörs av kantiga kalkstenar.

KÄLLA: LÄNSSTYRELSEN


Kvarnar vid Jordhamns alvar

JORDHAMNSALVARET
Jordhamnsalvaret är ett av de större alvaren på norra Öland. Närheten till havet och det karga landskapet ger området en stark särprägel.
Jorden här är mestadels tunn men här växer en mängd olika örter. Det finns också stråk av djupare jord och här trivs orkidéer av olika slag. Det finns också partier med utpräglad alvarvegetation, till exempel grusalvar och rena hällmarker.
I västra delen finns en liten våtmark – Lill-Jonskärr – med glesa starr- och gräsväxter.
För den som är mer hemma i biologin finns här flera sällsyntheter både bland växter och svampar, så fram med flora och svampbok!


Knisa mosse, norra ÖlandKNISA MOSSE
Knisa mosse är en av få våtmarker som överlevde de utdikningar som gjordes i slutet av 1800-talet. Befolkningsmängden steg då och man ville ta vara på all mark som gick att odla. Området fredades, men fick växa igen helt under flera decennier. Det var först på 1990-talet man röjde upp och lät området betas igen. Idag visar myren flera olika typer av natur såsom öppet vatten, strandäng, kärr och torrare partier.
Läs mer om fågellivet vid Knisa mosse här!

Vägbeskrivning: Strax söder om Södvik svänger du från väg 136 västerut mot Knisa.

 


KNISA LÖVSKOG
Knisa lövskog utgörs av ett mycket variationsrikt område med många värdefulla miljöer som har stor betydelse för ovanliga och utrotningshotade växter och djur.
I området förekommer öppna- samt trädklädda ängs- och betesmarker, ekdominerade ädellövskogar med stor andel gamla träd, lummiga lundskogsmiljöer samt sumpskogar och kärr. Reservatet har en mycket lång kontinuitet som hävdade och lövträdsbevuxna marker och det är till dessa miljöer som många av områdets naturvärden är knutna. I de öppna ängs- och betesmarkerna är kärlväxtfloran mycket rik och här växer ett flertal rödlistade arter. I de trädklädda miljöerna är de höga naturvärdena i stor utsträckning knutna till äldre lövträd, särskilt äldre ek och ask. Här finns ett stort inslag av ekar som är 150-250 år gamla och äldre ask som tidigare hamlats. Dessa träd utgör ett mycket viktigt substrat för många ovanliga insekter, svampar och lavar. Sumpskogarna och kärren har bara svagt störd hydrologi, vilket är ovanligt. Förekomsten av ytterligare en stor mängd värdefulla strukturer som solvarma gläntor, blommande buskar och träd, grova lövträdslågor, döda ekgrenar, högstubbar och ihåliga ädellövträd ger goda livsbetingelser för många skyddsvärda och ovanliga växter och djur. Knisa lövskog är ett av de mest värdefulla ädellövområdena på norra Öland.

Kulturhistoriskt viktiga miljöer
I reservatet finns en representativ och väl sammanhållen järnåldersmiljö med ett stort antal fornlämningar i form av husgrunder och ett större sammanhängande stensträngssystem. De kulturhistoriska värdena kopplade till kontinuerligt hävdade miljöer är mycket höga och står sig högt även i jämförelse med övriga områden på Öland.

KÄLLA: LÄNSSTYRELSEN


Södviks sjömarker

SÖDVIKS SJÖMARKER
Södviks sjömarker består av grunda vikar med holmar och halvöar. Dessa sjömarker är sedan årtusenden formade av människan. De har hållts öppna genom betande djur och vedsamlande. Många fåglar trivs på den här typen av välbetad sjömark, men i takt med att betesdjuren blivit färre har också naturtypen börjat försvinna. Därför är Södviks sjömarker idag naturreservat.
Observera att området ej får beträdas under häckningen!
Läs mer om fågellivet vid Södviken här!

Vägbeskrivning: Du svänger av från väg 136 vid Gamla Gästgivaregården. Efter Södviks Bageri och snett emot Gamla Gastgivaregården tag mindre väg skyltad mot Östra Södvik.

 

En reaktion på “NATUROMRÅDEN I PERSNÄS

  1. Pingback: Långpass, blåbär och Sofia Källgren | Må Bra – Äta Träna Vila och Kom i balans

Kommentarer inaktiverade.