Det finns fåglar som knappt syns, men som överröstar det mesta med sin sång. En sådan är till exempel näktergalen. Det finns också fåglar som fungerar som bakgrundsbrus, ett ackompanjemang till allt det övriga sommaren bjuder på. Lövsångaren är sådan, svår att upptäcka i grönskan. Jag får nog säga att lärkan också är en sådan, som en liten, liten prick på himlen kan den ibland vara svår att upptäcka. Men hör dem – det gör vi nog alla.


Näktergal NÄKTERGALEN

När näktergalen kommer till trakten blir världen förändrad. Det är försommar. Den söker sig till lundar och snårmarker. I gryning och skymning sjunger den in sitt revir och intar hela rummet med sin sång. Sången är snudd på tropisk, och skulle jag beskriva den för den som inte vet alls, skulle jag beskriva upplevelsen som att förflytta sig in i en zoologisk affär.

 

 

 


Lövsångare LÖVSÅNGAREN

Lövsångaren är en av våra vanligaste fåglar. Den häckar överallt där det finns träd eller högre buskar. Den smälter väl in i sin omgivning, men skulle du upptäcka den är den ganska oskygg.
Hans sång är mjukt visslande med till och med älskligt behaglig röst. Han öppnar snabbt och spetsigt i början av melodin och avrundar med lägre, dämpade toner. Sångslingan är tre sekunder lång och låter ungefär så här;
“sisisi-vyj-vyj-vyj svi-svi-vi tuuj tuuj tuuj si-si-svij-sy.”
Han upprepar den flitigt efter varandra.


SånglärkaLÄRKAN

Som ett långt, långt pärlband av små, små pärlor – så låter lärkans sång från blå skyar. Långt däruppe, oftast bara som en prick syns han som en livlig och glad liten krabat. Han tycks sjunga oavbrutet från morgon till kväll utan att tröttna.

 


Illustrationer lånade ur ”Fågelguiden” med tillstånd av konstnären Dan Zetterström